middag hos ruth

 
Hjälp vad jag kommer sakna Ruth!

hembesök i sacaba

 

hembesök och boliviansk tivoli

 

Inka Llacta

 
Vi åkte till Inkastaden Llacta några timmar bort från Cochabamba, fint att få se så mycket natur!

Utsikten

 
En dag åkte Linnea och jag utanför stan för att fotografera lite. Det är så himla fint så snabbt man kommer lite utanför stan!

Pique Macho

 
En dag bjöd vi hem några vänner för att tillsammans laga pique macho, en typisk maträtt från Cochabamba. Så gott det var!

Sacaba

 
Ungefär tre gånger per år har Bolivia bestämt att man ska ha en bilfri dag. Detta på grund av avgaserna bilarna ger av sig. En märklig tradition men åh så bra och så trevlig! Detta är en dag menad för att spendera tid med sin familj och för att gå på promenader. Folk är glada och sitter på parkerna och äter glass. Och Linnea, Rebecca och jag passar på att sola på Linneas takterrass och sedan går jag på promenad och fotar Sacaba. Så, såhär ser det ut i vår lilla Sacaba, som ligger utanför den stora staden Cochabamba, såhär bor vi! Detta är vårt område. Och jag trivs så bra här!

Lite blandat

 
Veckorna flyger ju iväg nu i slutet! Jag får panik på att det knappt är 1,5 månader kvar. Här är lite bilder från vår vardag. När Emanuel hade lagat finmiddag på Kvinnodagen (och satte på jazzmusik under middagen <3), när Isabel, vår handledare, lärde oss att göra rosor i gelatin med hjälp av en spruta. När vi hade storbak (200 chokladbollar till Kermessen) och så lite bilder från när vi bjöd Fanica-volontärerna på middag och det blev en härlig fest med danser från både Bolivia, Sverige och Grekland. Hjälp vad jag kommer sakna vår vardag här i Bolivia när jag åker tillbaka till Sverige.

Kermesse

 
Några gånger per år brukar kyrkan anordna en Kermesse, en typ av matfestival där man kan köpa olika maträtter och pengar går (i det här fallet) till ombyggnaden av kyrkan. Vi svenska bidrog med att baka 200 chokladbollar! Det var en härlig dag och många utifrån kyrkan kom för att äta klassiska bolivianska maträtter, chokladbollar gick också åt. Chokladbollarna har nämligen blivit kända här i Sacaba då teamen före oss har också bjudit på dessa delikatesser. Men till huvudrätt fick det bli pique macho, en traditionell favoriträtt!

Fanica

 
Jag har ju förut skrivit om Fanica. Men här kommer några bilder också! Så, återigen. Fanica är en del av vår praktik här i Bolivia. På lördagar åker vi till stadens kyrkogård. Det är väldigt dyrt för barnen att gå i skolan här i Bolivia, eftersom material och skoluniformer kostar mycket pengar. För att det ska få ihop lite pengar jobbar de i kyrkogården. Bolivia är ett katolskt land och i deras tradition så sjunger man och spelar instrument för de döda. Så barnen sjunger och spelar för de döda och även håller graven fin och så ger de anhöriga dem en slant. Man ser stora klasskillnader när man går in i kyrkogården, de rika familjerna har köpt stora begravningsplatser, nästan som ett litet hus för hela släkten. Medan de allra fattigaste är på en plats där ingen orkar sköta om graven. Men på lördagarna så kommer vi och de andra volontärerna och sitter i en bänk utanför kyrkogården och ger dem lite matteuppgifter att lösa, ibland leker vi lekar, ibland pysslar vi och framförallt ger vi dem uppmärksamhet och uppmuntran. Denna gång gjorde vi en kanin och det var väldigt uppskattat, barnens fantasi fick verkligen flöda fritt! När de är klara ger vi dem frukost. 
Det är verkligen härligt att få hänga med dessa barn på lördagarna! Ruth,vår handledare i Fanica är en stor inspiration för mig. Hon verkligen brinner för att hjälpa dessa barn och deras familjer och är så otroligt duktig när hon jobbar med dem. Det är verkligen en ära att få jobba så nära sådana förebilder!

Kärleksbrev till Bolivia

Att du har kunnat charma mig 
med ditt oändliga kaos 
med ditt icke befinnande tidsuppfattning 
med dina ovanliga vanor 
med dina hemliga språk 

Men du är vacker mitt i allt 

Med dina berg och palmer 
med de färgglada filtarna och stråhattarna 
med kärleksparen i parkerna 
med gatukonsten på väggarna 
med ditt tidlösa firande 
med ditt bestående ljus 

Du är en evig vår 
min kära Cochabamba 

Ett evigt hopp, ett evigt kämpande, en evig glädje 

Du är så rik i din enkelhet 

Och du kan göra mig ursinnig i dina 
ogenomtänkta värderingar 
och din orimliga långsamhet 
och din olojalitet 

Men du gör mig lycklig 
mitt i det okända 

Du är så enkel och så komplicerad 
så självklar och så komplex 

Och jag kommer aldrig att glömma dig

Salar de Uyuni, del 4

 
Andra och sista dagen i vår tur genom Saltöknen fick vi se ännu mer flamingos (), laguner i olika färger, gejsrar och bada i varma källor. Många gånger under vår tid i Saltöknen kändes det som att vi var på en helt annan planet, verkligen helt annat än vad jag sett förut!
Bolivia alltså!  Blir så imponerad att ett land kan ha så olika typer av natur. Torra Cochabamba med palmer och berg, gröna djungeln i Chapare och detta otroliga Saltöken med laguner i olika färger, saltlager så långt ögat kan nå och otroliga ökenlandskap. Vilken jord vi har va!

Salar de Uyuni, del 3

 
Andra dagen var verkligen händlsefull! Vi fick se flamingos vid flera olika tillfällen, olika laguner, ökenlandskap och en sten formad som en träd pga den kraftiga vinden!

Salar de Uyuni, del 2

 
Första natten sov vi på ett salthotell, allt var gjort av salt! Och våra dörrar var gjorda av kaktusträd! Andra dagen besökte vi bl.a. olika laguner och vulkaner vi fick även se en och annan lama.

Salar de Uyuni, del 1

 
Under sportlovet åkte Linnea, Natalie och jag på världens naturupplevelse i Saltöknen här i Bolivia. Vi åkte en tredagars tur till olika platser i Saltöknen. Det är svårt att förklara hur vackert och mäktigt det var. Absolut en av de mest oförglömiga naturupplevelser jag varit med om! Vi hade även turen att få vara där när det var regnperioden och kunde se när vattnet reflekterades, världens största spegel kallar man den platsen!